Lärobjekt igen

Har gjort ett lärobjekt till om procent fast denna gång delat upp det på fler sidor på smartboarden vilket gjorde att man kunde skriva större och det blev inte riktigt lika kladdigt. Ska bli spännade att se om några av våra elever på skolan tycker att det hjälper dom. Har i alla fall lagt upp länken både på vår lärplattform och Lommarskolans facebooksida.

Lärobjekt via smartboard

Har prövat att göra ett lärobjekt via smartboarden för att kunna skriva för hand. Jag spelade in med skärminspelningsprogrammet Camstudio. Lärobjektet är tänkt till våra 8:or och 9:or när de behöver ha en kort genomgång i procent när de sitter hemma och repeterar Jag gjorde genomgång på tre enkla problem på en sida.  Nästa gång ska jag nog ta och göra en sida för varje problem eftersom det är ganska svårt att skriva på smartboarden och få det någorlunda snyggt. Blir väldigt lätt kluddigt. Är väl också en träningssak.Bara att testa tills man känner sig nöjd. När man väl får kläm på det tror jag att det kan vara till hjälp för eleverna.

Lommarsidan6a

Projektet med att undersöka om man kan öka elevernas engagemang genom att arbeta med blogg/hemsida är nu i full gång. Eleverna har svarat på den första undersökningen där de svarat på frågor om vad de tycker om att redovisa olika saker samt om vad de tror att man får göra med bilder, musik mm som man hittar på internet. En hel del tror faktiskt att man får använda allt som finns på nätet fritt och nästan alla tror att man får ta en film och visa på en klassfest var man än har fått den från. Det ska bli intressant om vi kan öka deras kunskaper genom arbetet med deras hemsida. Eftersom vi då kommer att diskutera vad andra ska få göra med våra bilder och så småningom filmer.
De är nu i full gång med att lära sig wordpress. De har kommenterat ett par inlägg. De har skrivit på en sida och de har i grupp lärt sig att lägga in egna sidor. Nu ska alla lägga in sin egen sida då de ska redovisa sin läxa på lommarsidan6a.se. För att alla ska få en chans att lyckas så gjorde jag ett lärobjekt om hur de skulle göra. Fick därmed nytta av det jag tidigare gjorde i kursen. Är också sugen på att testa att göra korta genomgångar i matte som lärobjekt genom att ha datorn kopplad till smartboarden. Får se om jag lyckas. Jag tror att det i så fall skulle hjälpa en del elever.
http://lommarsidan6a.se/?page_id=253

Avatar

Har i alla fall prövat att göra en Avatar i second life nu. Lätt att skapa själva avataren men inte lika lätt att styra den och få den att göra vad man vill. Krävs nog en hel del tid för att få till det bra. Våra skolungdomar har säker mindre problem med det än vad många lärare har.Det finns ju dock många miljöer att testa på. Jag kan tänka mig att det här vore bra för språkundervisningen. Man kunde t ex besöka ett engelsk tea-party där syftet var att träna sin engelska. Något för engelsklärare att kolla in kanske?

http://secondlife.com/

www.lommarsidan6a.se

Nu har eleverna i 6:an och jag kommit igång med vår hemsida som är mitt kursprojekt. Vi gör den i Wordpress som är ett ganska enkelt verktyg. Det första eleverna gjorde efter att vi startat var att skriva kommentarer på inlägg som jag skrivit. I ett av inläggen skulle de svara på vad de ville att vi skulle ha för bild i sidhuvudet. Det verkar som att de tycker att det är roligt och de har fullt med ideér. Igår gick vi vidare och de har fått redovisa en arbetsuppgift i matte på en sida och nästa gång ska de få skapa sina egna sidor. Vi går så sakteliga framåt. Vi behöver också börja diskutera om vad andra ska få göra med det som finns på vår hemsida och därigenom lära eleverna om Creative commonslicenserna. Jag tror att det blir viktigare för dem när det är deras eget material som vi pratar om. Vi måste också fundera tillsammans på om vi ska ha en statisk sida som startsida eller en bloggsida. I dagsläget vet jag inte själv riktigt vad jag tycker utan får ta mig en funderare på det. Gå gärna in och titta hur långt vi har kommit på www.lommarsidan6a.se.

Lag och rätt på internet

Det är mycket som man inte får göra på Internet när det gäller bilder, texter, filmer mm. Till exempel så får man inte fotografera en skulptur som står i en park och lägga ut på Internet. Antingen måste man ha tillstånd av den som gjort skulpturen eller så måste konstnären vara död sedan minst 70 år tillbaka ( Holmqvist, 2009) Man kan ju undra hur många sådana här bilder t ex semesterbilder när någon lutar sig mot en skulptur som olagligt ligger ute på Internet.

Något som däremot är positivt och som jag inte heller visste om sedan tidigare är att du som lärare har rätt att använda bilder från internet i en PowerPoint som du gör till eleverna och att du dessutom får lägga ut presentationen på en sluten lärplattform så att eleverna kan komma åt den. Eleverna får dock högst ha tillgång till den under det aktuella läsåret. Man får även skanna in en bild och använda på samma sätt. Om man däremot vill beskära eller ändra bilden på något sätt så måste man fråga upphovsmannen, ( Holmqvist, 2009).

Film är bra att använda i undervisningen men även här är det omgärdat av massa regler. Man får visa film direkt från t ex SVT-play men inte spela in för senare visning. Man får inte hyra eller köpa en film och visa för eleverna utan speciella avtal. När det gäller film så slarvas det nog en hel del ute på våra skolor. Ett sätt att lagligt kunna visa mer film är att teckna avtal med Swedish film. Då får man visa filmer som man köpt eller hyrt om de är från filmbolag som samarbetar med Swedish film, ( Holmqvist, 2011).

Referens:

Annette Holmqvist, 11 augusti 2009

Bilder — upphovsrättsguide för lärare

Hämtad 23 oktober från:

http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/lararguider/bilder/

Anette Holmqvist, 25 augusti 2009, rev 30 juni 2011-10-23

Filmer, radio- och TV-program — upphovsrättsguide för lärare

Hämtad 23 oktober 2011 från;

http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/lararguider/filmer/

Källkritik

Vi lärare har en stor uppgift i att lära våra elever att vara källkritiska. Det informationsflöde som de utsätts för är enormt och att ha ett källkritiskt tänkande är inte bara viktigt när de ska skriva ett skolarbete utan även för det informella lärandet. Ett bra tänk kan vara ”Vem säger vad till vem och i vilket syfte”,(Holmqvist, 2008).  Det sammanfattar bra hur man bör tänka tycker jag. Det är viktigt både för våra elever men också för oss lärare när vi tar reda på fakta inför en genomgång. Vem har skrivit informationen. Är det en pålitlig källa? Kan jag få reda på den här informationen på fler ställen och säger den i så fall samma sak? Vem riktar sig informationen till är nog så viktigt att tänka på? Oerhört viktigt är också att tänka på vilket syfte man har med informationen. Är det information som på något sätt försöker påverka oss i någon riktning? Är det pålitligt då?

Ett bra hjälpmedel för våra elever och även för oss kan vara att använda den checklista som finns att finna i PIM. Den kan underlätta när man ska använda en websida för sitt skolarbete och vill känna sig säkrare på att den fakta man tänker använda är ok.

Referens:

Annette Holmqvist, 15 januari 2008

Fakta om källkritik

Hämtad 22 oktober från:

http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/fakta/

Att söka information

Det informationsflöde som finns på nätet är enormt och oöverskådligt. Vilket gör att det inte alltid är så lätt att hitta bra information om det man söker efter. Även om vi har en bra sökmotor så kommer vi bara åt en liten del av det som finns på internet. Det gäller också att tänka sig för vad man anger för nyckelord när man söker så att man får relevanta sökresultat. Vi har därför en hel del att lära våra elever när det gäller informationssökning på internet. De använder gärna Wikipedia direkt utan reflektion. Framförallt gäller det därför att lära dem hur pålitlig den information de har hittat är. Dagens barn blir ju fort datavana och är ute och surfar dagligen på internet.

Elevers arbete och plagiat

Ett textmatchningsverktyg kan alltid användas då elever på något sätt ska producera egna texter. Desto högre utbildning desto mer nödvändigt är det säkert eftersom den textmassa som produceras ökar ju högre utbildningen är. Det finns även för oss som arbetar i grundskolan tillfällen då vi kan ha nytta av det. Vi har dock sällan tillgång till den typen av verktyg utan vi får använda t ex Google för vår plagiatkontroll. Vi har ju inte heller den mängd dokument som man har i högre utbildning som vi behöver kontrollera så Google duger förmodligen åt oss. Enligt den undersökning som Jämterud skriver om i Kolla källan så fungerar Google lika bra eller till och med bättre om man har den tiden att lägga ner som det tar ( Jämterud 2009).

Det allra viktigaste är förmodligen att lära eleverna hur de ska förhålla sig. Vi lärare måste också tänka på hur vi utformar de uppgifter som kräver att eleverna ska producera egen text. Vi måste göra dem så att riskerna minskar. Att elevernas texter inte blir plagiat är vårt ansvar lika mycket som elevernas. Teacher´s TV visar hur lärare och bibliotekarier i England arbetar för att lära sina elever hur de ska göra. Den är sevärd. Bra tips om vad vi lärare ska tänka på för att undvika elevers plagiering ger också artikeln, Fusk,kopiering och plagiat, ur Tidningen i skolan.

Referenser:

Ulf Jämtrud 10 juni 2009

Kolla källan

Hämtad 22 oktober 2011 från:

http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/artiklar/digitala/

Att göra ett lärobjekt

Jag har nu prövat att göra mitt första lärobjekt i Camstudio. Efter tre kvällar är det klart. Först ska man lära sig tekniken. De små filmer som fanns i PIM var jättebra. Det ser jätteenkelt ut på filmen och är det också egentligen men som vanligt blir det småstrul med små inställningar hit och dit som man inte riktigt har fattat. När man har fixat tekniken så gäller det ju också att säga rätt och det man har tänkt säga. Det blir många omtagningar innan man känner sig nöjd. Till slut får man i alla fall bestämma sig för att det får duga. Jag har i alla fall lärt mig något nytt som jag tror att jag kommer att ha nytta av.

Digitala presentationer

Jag valde att göra min digitala presentation i Google docs – spreadsheets eftersom att jag har arbetat en hel del med PowerPoint tidigare och ville prova något nytt. Google docs – spreadsheets fungerade bra tycker jag. Den har dock inte lika många funktioner som PowerPoint. Jag lyckades till exempel inte lägga till något ljud till presentationen vilket jag hade tänkt från början. Men det spelar mindre roll, vi ska ju prata till den när vi visar den för eleverna.
En bra presentation tror jag att många elever kan ha nytta av. Eleverna behöver inte bara koncentrera sig på att anteckna utan kan lyssna och följa med i vad man går igenom eftersom de då kan hämta hem den efteråt. Finns den dessutom tillgänglig efteråt t ex på en lärplattform eller google docs kan eleverna gå tillbaka och repetera om de vill.

Jag gjorde min digitala presentation till starten av ett nytt tema som vi ska ha vecka 45.
Eleverna ska få öva sig att arbeta naturvetenskapligt genom att tillverka en raket som de sedan ska försöka förbättra genom att ändra något, t ex vinkeln på raketrampen och sedan försöka igen. De ska också skriva en rapport om sitt arbete. Klicka på länken om du är intresserad av presentationen.

Till presention Nobeltema

Mobiler och lärande

Mobiler på eller inte diskuteras mycket idag. Jag tycker att våra ungdomar ofta kan sköta det här bra, många gånger bättre än oss vuxna. Många vuxna stänger inte heller av sin mobil när de borde, t ex på föreläsningar eller konferenser. Det behövs väl snarare läras ut mobilvett istället för att bara förbjuda. Mobilen kan användas till mycket i undervisningen så låt oss då göra det. Jag har tidigare sagt till mina elever att mobilen är en usel miniräknare. Det stämmer inte idag har jag upptäckt. Med mobilen kan man också dokumentera genom att spela in ljud, film samt ta kort och använda till sina rapporter. Då är det väl utmärkt att de kan använda sina mobiler som de ändå har med sig. Man kan använda GPS-funktionen som många mobiler har idag till spännande lektioner. Har eleverna en smartphone, vilket säkert snart nästan alla elever har, så har de tillgång till hela webben och därmed sitt skolarbete t ex via en lärplattform.

Jag tror att vår syn på mobilen och undervisning kommer att förändras. Vi kan inte låta bli att utnyttja denna fiffiga lilla sak som redan alla elever helt har tagit till sig.

Här är en liten film från utepedagogiken med år 6 filmad med mobilen. Uppgiften bestod av att planera hur man skulle få igång en eld med bara en tändsticka och sedan testa om planeringen funkade.

Symbaloo

Kan man använda Symbaloo ungefär som en lärplattform? Vad gör man då i en lärplattform och kan man göra det i Symbaloo? Vi på vår skola använder lärplattformen Fronter till följande:
Vi lägger upp dokument i form av uppgifter och information till eleverna. Det kan man göra i Goggle docs som man med en knapptryckning når via Symbaloo. Vi lägger upp forum. Det kan man göra via en hemsida som endast medlemmar har tillgång till. På hemsidan kan du även lägga in nyheter mm. Vi gör tester och prov. Det kan man göra i Schoology som redan ligger som en länk i Symbaloo. Allt når du via användarknapparna där. Frågan är om inte det mesta som man kan göra i en lärplattform kan du samla i  Symbaloo. Vad skulle då vara nackdelen jämfört med en lärplattform som t ex Fronter? En lärplattform som är anpassad för svenska förhållanden är på svenska. Det är inte allt i Symbaloo vilket kan göra det svårt för mindre barn. Funktionerna med frånvarohantering, samlad portfolio,omdöme och IUP har jag inte hittat något som kan ersätta. Om man bortser från detta skulle man kunna lägga upp olika funktioner i Symbaloo och få en mycket bra personlig lärmiljö som skulle kunna ersätta en lärplattform. Där kan dessutom eleverna lägga till egna bra sidor som de kan använda sig av. Vilket är svårare i en mer styrd lärplattform. Kommer de dyra lärplattformarna att finnas kvar kan man undra? Vi får se.
(


 SymbalooTutorials 31 maj 2010
Symbaloo Introduction
Hämtad  13 okt  från:http://youtu.be/axIx2PSkmn4

Lärplattformen

Jag tror att lärplattformar kan göra att vi förändrar vår undervisning. Med lärplattformen kan eleverna få tillgång till undervisningsmaterial när och var de än befinner sig. På lärplattformen kan man lägga upp alla dokument, presentationer, bilder, ljud och filmer som används i undervisningen. De uppgifter som eleverna ska göra kan också laddas upp där så att eleverna alltid har tillgång till det . Eleverna laddar upp sina arbeten i inlämningsmappar och vi lärare bedömer deras arbete och skriver kommentarer. Vi har också provat att göra test och prov i lärplattformen Fronter, både när det gäller hemprov och när eleverna gör provet i skolan. Det finns många fördelar med det. Det är inga papper som ska transporteras eller som av någon oförklarlig anledning försvinner. Allt arbete som eleverna gör samlas i deras portfolio och både eleven, lärare och förälder kan lätt och snabbt se det. Det underlättar oerhört när allt är samlat t ex inför bedömning och utvecklingssamtal. Även att kunna skapa forum och omröstningar ger möjligheter. Inför ett nytt arbetsområde är det då lätt att ta reda på vad eleverna har för idéer. Det ger också de tysta eleverna en chans att höras.

Svårigheterna som jag ser det är att få alla lärare att använda lärplattformens alla möjligheter. Alla är definitivt inte beredda att lägga ner den tid som behövs i ett inledningsskede. Man får hoppas att de goda exemplen ska inspirera fler att våga. Ett annat problem som hindrar utvecklingen är datortätheten i skolorna. Anta att du har gjort i ordning ett arbete för eleverna på lärplattformen och sedan får inte dina elever tillgång till tillräckligt många datorer. Då ger man förmodligen upp. Det gäller inte bara för våra politiker att köpa in lärplattformar till skolorna. De måste samtidigt se till att elever och personal får tillgång till datorer i tillräcklig mängd, dvs en till en- satsning. Har då lärplattformen en framtid? Det beror nog helt på vilka gratistjänster som kommer att finnas i framtiden. Redan nu kan man ju göra saker gratis på Internet som vi för ett antal år sedan var tvungna att betala för.

Sociala mediernas för - och nackdelar

Jag har nu skapat ett twitterkonto och skrivit mina första inlägg. Twitter är ett snabbt och effektivt sätt när man vill ha ut korta meddelanden. I min profession kan jag främst se nyttan av de bra länkar som följer med inlägg från skolverket mm. Att man snabbt kan få reda på nyheter från olika pedagogiska websidor. Man behöver inte leta reda på nyheterna utan de kommer till dig.

Jag och mina kolleger använder redan idag facebook som en kanal till våra elever. Den är bra som komplement eftersom det så snabbt når en stor mängd elever. Många av dem har ju redan facebook i mobilen. Twitter kan man säkert använda på liknande sätt. Däremot tror jag inte att lika många av våra elever har Twitter idag. Tänk om alla elever och föräldrar hade Twitter via mobilen då kunde man otroligt snabbt få ut små korta meddelanden till dem och veta att det gick fram. Man kunde då till exempel påminna om att eleverna behöver ta på gummistövlar om man ska ha en utedag på hösten. Nu kommer dom i tygskor fast det finns risk för att det ska bli regn.

De sociala medierna innebär dock också en del risker. Det är lättare att slänga ur sig något taskigt mot någon när man inte ser personen i ögonen. Den man är elak mot befinner sig på behörigt avstånd. Man behöver inte stå för sina kommentarer på samma sätt. Detta är ju inte något ovanligt scenario i våra skolor idag och vi lärare får reda i en hel del av detta slag men egentligen skiljer det sig inte åt så mycket mot den mobbning som sker på skolgården. Med ord kastar man skit på varandra. En annan risk är att man inte tänker sig för med vilka bilder man lägger ut på sidor typ facebook. En del lägger ut hela familjealbumet vilket kanske inte alltid är så lyckat. Bilderna där kan ha kopierats hur många gånger som helst av andra och lagts upp på andra sidor i andra sammanhang. Det var kanske inte det man tänkte sig. Dessutom är det ju så att Facebook äger rätten till bilderna och kan sälja dem vidare eller använda dem som de vill. Vilket kanske inte är något man tänker på när man lägger ut bilden på lilla Kalle som badar naken. Det är viktigt att tänka sig för vilka bilder man lägger ut på sociala medier innan man gör det.

Facebook och Twitter är jättebra för att hålla kontakt och skicka information till vänner, elever, föräldrar mm, bara vi tänker oss för lite. Vi är nog bara i början av den här utvecklingen och vi vet inte än vilka framtida användningsområden de har.

Referens:

Johnny Lindqvist, Ewa Thorslund 2011

Ungas integritet på nätet

Hämtad 10 oktober från: https://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf

Bokmärken på Internet

Har ikväll skaffat mig ett delicious-konto. Det ska jag börja använda direkt eftersom man får mer och mer länkar som blir allt svårare att hålla reda på. Framförallt så använder vi mer och mer små korta Youtubefilmer i undervisningen. Man måste komma ihåg vad man sökte på och är det många filmer på det sökordet ska man också komma ihåg vilken man bestämde att använda. Ibland är det någon kollega som hittat något bra och då är det ännu svårare att hålla reda på det. Upplevde igår en lektion där det hade underlättat betydligt om jag hade haft ett deliciouskonto.
Eleverna var pratiga och ganska stökiga redan från början. Vi skulle se en mycket kort film som handlade om den stora skräpö som flyter omkring i Stilla havet. Får ordning och tyst på eleverna. Har i förväg gått in på Youtube och sökt upp och valt ut den film som vi skulle se. Det finns nämligen ganska många. Får ordning och tyst på alla små telningar och kopplar in datorn till storbildskanonen. Behöver prata lite som inledning vilket tar ett par minuter. Vänder mig om för att sätta på filmen, då har datorn gått ner i viloläge och det trasslar så jag får inte upp bilden på en gång. Är nu helt plötsligt nedkopplad från Internet. Ansluter igen och in på youtube, söker på Garbage island och får upp alla filmer igen. Då kommer jag inte ihåg vilken film det var jag hade valt ut. Eftersom det tar lite tid börjar barnen bli ganska livliga igen vilket gör att jag börjar känna mig ganska stressad. Jag väljer ut en film men behöver få tyst på eleverna, vänder mig om och kör ett förmaningstal. När jag nu vänder mig om har samma sak hänt igen dvs jag får koppla upp Internet, gå ut på Youtube och leta rätt på filmen. Väljer naturligtvis inte rätt men nu tittar vi i alla fall på den film som jag har valt.
Detta hade aldrig hänt om jag hade haft ett konto på Delicious och taggat mina länkar.  
Från och med nu är jag ett deliciousfan. Nu ska det bli ordning.
Här är i alla fall filmen vi skulle se på.

Wikis

Då har man varit inne i wikipedia och redigerat för första gången. Jag tror att det skulle vara nyttigt även för våra elever att göra det, just för att se att vem som helst kan gå in på wikipedia och skriva och redigera en befintlig text. De litar till 100 % på allt som står där.

Jag valde att lägga till en bild på en sida som handlar om den ö i Roslagens skärgård där vi har stuga. Jag måste erkänna att det inte var helt lätt. Det var inte som på många andra internetsidor bara att ladda upp bilden och sedan var det klart. Här är i alla fall en länk till den sida som jag redigerade. Tyvöinfo. Bilden togs en härlig septemberdag.

Jag tror absolut att man kan arbeta med Wikis tillsammans med elever. Under ett projekt/grupparbete kan det vara bra att alla alltid kommer åt samma dokument. Inget som kan ligga kvar i något skåp, är kvarglömt hemma eller att den som har inloggningen dokumentet ligger på är sjuk mm. Även elever som är sjuka och hemma skulle kunna delta till viss del. Kan ju också vara bra när elever ska ge respons på varandras arbeten mm.

På vår arbetsplats skulle vi kunna använda wikis bl a till att uppdatera listor som alla ska ha tillgång till och som ständigt behöver uppdateras. Även för arbetsuppgifter som vi gör till eleverna skulle vi kunna ha nytta en wiki då fler lärare skulle kunna fylla på med text mm.  

Youtube -till nytta och nöje.

Tjänster som Youtube kan man både ha mycket nöje av men även använda både till studier och i sitt arbete som lärare.Vi använder det under den här kursen hela tiden eftersom att de instruktionsfilmer vi tittar på ligger på Youtube. Man kan verkligen reflektera över hur snabbt utvecklingen går. Något som  startades av tre killar för drygt 6 år sedan i ett garage används i dag av universitet och högskolor för att få ut undervisning till studenter.
Michael Wesch är exempel på en person som har lagt upp mycket föreläsningar på youtube så att t ex vi som går den här kursen kan se på dem. Om inte Youtube eller någon liknade tjänst funnits tror jag inte vi på kursen hade haft möjligheten att lyssna och titta på Michael Wesch. Förmodligen hade vi heller inte gjort det om det här hade varit en tjänst som man var tvungen att betala en rejäl slant för.
Här är Michael Wesch film: A Vision of Students Today



I min och mina kollegers undervisning är det inte så sällan som vi faktiskt hittar användbara filmer på Youtube som vi tittar på tillsammans med våra elever. Vi kan dessutom lägga in filmerna på den lärplattform vi använder så att de kan titta på dem igen om de behöver.

Här en film bara för nöje. Visad över 62,6 miljoner gånger.



Här kan du se ett kort filmklipp på vår wachteltik när hon fiskar på Tyvö sommaren 2011.

Att dela bilder med Flickr

Flickr och liknande tjänster är ett ypperligt verktyg. Att det dessutom är gratis gör ju saken inte sämre. Det blir som ett fotoalbum som man kan dela med de personer som man vill.

Om skolan inte har en lärplattform kan det här vara ett sätt att t ex visa föräldrar bilder från undervisningen, utflykter,friluftsdagar mm. Bilderna ligger ju då inte öppna för hela världen utan man väljer vilka som ska kunna se dem. Det här kan också vara ett sätt för en grupp elever att ha gemensamt fotoalbum till exempelvis till ett projekt som de arbetar med. Det finns säkert många olika användningsområden, bara fantasin sätter gränser.

Flickr var ett lättanvänt verktyg tycker jag. Bara att ladda upp bilderna och sedan var det klart.

Däremot så lyckades jag inte att lägga in ett bildspel på bloggen från Flickr, irriterande men skam den som ger sig. Det är bara att fortsätt att försöka.

Att dela dokument

Att kunna dela dokument med kolleger har många fördelar. När dokument far fram och tillbaka och det blir många olika versioner så vet man till slut inte vilken version som gäller. Det här är också ett utmärkt redskap för olika typer av grupparbete där det krävs att fler ska bidra till ett dokument. Det behövs då inte vara något fickminne som ska vandra mellan elever, eller att dokumentet är sparat på en speciell dator eller en speciell elevs inloggning. Det här är ofta problem i skolans värld där just den elev som varit inloggad har sparat i sina dokument och när arbetet sedan ska fortsätta, så kanske just den eleven är sjuk och arbetet står därmed stilla. Man måste dock tänka sig för vilka dokument man så här med. Dokument som absolut inte får hamna i orätta händer bör man nog hantera på ett annat sätt.

Google Doc var ett mycket lättanvänt verktyg och jag ser fler användningsområden för det i mitt jobb som lärare. Ett användningsområde som vi i laget skulle använda direkt är när vi ska skriva våra LPP:er. De ska vi skriva tillsammans och vi får alla del av samma version av dokumentet och ser hela tiden var kollegerna har gjort.

LPP-Vinstresan

RSS-flöden

Idag har jag lagt till några RSS-flöden till mitt google-konto. Har tidigare prövat det i vår lärplattform som vi har när det gäller nyheter från dagstidningar. RSS-flöden är ju definitivt något som är bra för att hålla sig uppdaterad när det gäller nyheter. Man behöver inte gå ut och leta efter dem och klicka sig fram till olika sidor utan du behöver bara gå in på ditt google-konto. Det var däremot inte så lätt att hitta, alla de sidor man brukar besöka har ju inte något RSS-flöde. Hos t ex skolverket var det mycket tunt just nu.

Några RSS-flöden kommer jag säkert att behålla t ex för att hålla mig uppdaterad när det gäller nyheter. Jag kan väl inte direkt se några nackdelar det skulle i så fall vara att det kommer från en källa som uppdaterad väldigt ofta och att det då så mycket information att man inte orkar läsa den alls. Jag kan nog tänka mig att jag kan ha nytta av RSS- läsare som lärare. Dels för att hålla mig själv uppdaterad på vad som händer i världen men även lägga in en RSS-läsare för eleverna i t ex en lärplattform.

Möjligheternas bloggar

Jag tror att det finns stora användningsområden för bloggar inom undervisningen. Tänk bara att som elev ha hela världen som mottagare. Förmodligen så anstränger man sig lite mer när man vet att fler kan se det man producerar. För föräldrar och anhöriga ger det möjlighet på ett helt annat sätt att få se sitt barns arbete. Det som sker i skolan är inte längre något som bara läraren sitter på. Det ger ju också möjlighet för eleverna att träna på att reflektera över sina kamraters arbete genom att göra inlägg på deras blogg. Här har vi lärare i så fall ett enormt ansvar för att lära våra elever att ge positiv kritik samt att kunna ta kritik. Vi måste också ha koll hela tiden på vad de skriver på sina egna och varandras bloggar.

Jag var under läsåret 10/11 med i Webbstjärnan med en klass 6. Vi tävlade med vår hemsida Lommarwebben. Det var mycket roligt för oss alla och frågan var om inte jag var den som var mest engagerad. I år kommer jag och några kolleger att återigen vara med en grupp som har elevens val. Projektet handlar om att bygga upp en skoltidning. I Webbstjärnan så har vi använt bloggverktyget Wordpress. Wordpress var mycket lättanvänt tycker jag. Vi får se vad skillnaderna är mot Blogger som jag inte har satt mig riktigt in i än. Det jag gillade med Wordpress var att man lätt kunde lägga upp en struktur med sidor och undersidor. Jag rekommenderar verkligen att vara med i Webbstjärnan eftersom att man både lär sig själv väldigt mycket samt att eleverna lär sig om källkritik, upphovsrätt mm på ett bra sätt.

Jag tror att jag kommer att använda bloggar framförallt i mitt arbete som lärare eftersom jag har sett hur det engagerar eleverna. Detta läsår kommer jag att driva bloggar/ hemsidor med två grupper dels skoltidningen samt en där sexan ska redovisa om den utepedagogik som vi kommer att hålla på med.